domingo, 22 de diciembre de 2013

129- ESTATUA

129- ESTATUA

Cuando me convertí en estatua
el viento rozó mi cara,
mis manos ya no tocaban,
los labios no suspiraban.

Cuando resurgí de la nada
mis ojos se desgastaron,
mirando el color del alma,
mis lágrimas se acabaron
y  ya no sufrí por nada.

Cuando brillaba el silencio
el giro de un universo
alardeó en los suspiros
que van colocando sueños.

Antonia Valle 




CATALÁN

127 - ESTÀTUA

Quan em vaig convertir en estàtua
el vent va fregar la cara,
les meves mans ja no tocaven,
els llavis no sospiraven.

Quan ressorgiment del no-res
els meus ulls es van desgastar,
mirant el color de l'ànima,
les meves llàgrimes es van acabar
i ja no vaig patir per res.

Quan brillava el silenci
el gir d'un univers
presumir en els sospirs
que van col · locant somnis.


Antonia Valle


EUSKERA



127 - ESTATUA

Noiz estatua bihurtu nintzen
haizeak nire aurpegia ukitu,
nire eskuak jada ez ukitu,
no ezpainak hasperenka.

Noiz ezerezetik susperraldia
nire begiak gastatu ziren,
arimaren kolorea begira,
nire malkoak ran
eta jada ez da ezer jasan.

Isiltasuna denean distiratsuak
Unibertso bat biratzen
Suspiros boasted
ametsak jarriz dira.


Antonia Valle


GALLEGO


127 - Estatua

Cando eu me fixen unha estatua
vento tocou meu rostro,
miñas mans xa non tocou,
non suspirando beizos.

Cando rexurdimento da nada
meus ollos foron usados,
ollar para a cor da alma,
miñas bágoas corrían
e xa non sufriu para nada.

Cando brillo silencio
rotación dun universo
vangloriou-se en suspiros
están poñendo soños.


Antonia Valle





RUSO



127 СТАТУЯ

Когда я стала статуя
Ветер щеткой мое лицо,
мои руки уже не играл,
губы не вздох.

Когда resurgí из ниоткуда
Мои глаза изнашивались,
Глядя на цвет души,
закончились мои слезы
и я уже не пострадал ни за что.

Когда было молчание
вращение Вселенной
хвастался в вздохи
что вы размещаете мечты.

Антония Долина



INGLÉS





127 STATUE

When I became a statue
the wind brushed my face,
my hands no longer played,
lips not sigh.

When resurgí of nowhere
my eyes wore out,
looking at the color of the soul,
my tears are over
and I not already suffered for nothing.

When was the silence
the rotation of a universe
boasted in sighs
that you are placing dreams.


Antonia Valle







HOLANDÉS







127 STANDBEELD

Toen ik werd een standbeeld
de wind geborsteld mijn gezicht,
mijn handen niet langer gespeeld,
lippen niet zucht.

Wanneer resurgí van nergens
mijn ogen droeg uit,
kijken naar de kleur van de ziel,
mijn tranen zijn over
en ik niet al leed voor niets.

Toen de stilte
de rotatie van een universum
pochte in zuchten
dat u dromen plaatst zijn.


Antonia Valle






FRANCÉS





STATUE 127

Quand je suis devenu une statue
le vent a balayé mon visage,
mes mains n'est plus joués,
lèvres pas soupir.

Lorsque resurgí de nulle part
mes yeux s'usaient,
en regardant la couleur de l'âme,
mes larmes sont plus
et j'ai pas déjà souffert pour rien.

À quand remonte le silence
la rotation d'un univers
se vantait en soupirs
que vous placez les rêves.

Antonia Valle 



ALEMÁN




127 STATUE

Als ich eine Statue wurde
der Wind gebürstet mein Gesicht,
meine Hände nicht mehr gespielt,
Lippen nicht Seufzer.

Wenn Resurgí im nirgendwo
meine Augen erschöpft,
Blick auf die Farbe der Seele,
meine Tränen sind vorbei
und ich litt noch nicht umsonst.

Wann war die Stille
die Drehung eines Universums
in gerühmten seufzt
Träumen Sie, dass Sie platzieren.


Antonia Valle





ITALIANO



STATUA DI 127

Quando sono diventato una statua
il vento ha spazzolato il mio viso,
le mie mani non più giocato,
labbra non sospiro.

Quando resurgí del nulla
i miei occhi portavano fuori,
guardando il colore dell'anima,
le mie lacrime sono sopra
e non già sofferto per niente.

Quando è stato il silenzio
la rotazione di un universo
vantava in sospiri
che si ripongono sogni.


Antonia Valle 








DANÉS



127 STATUE

Da jeg blev en statue
vinden børstet mit ansigt,
mine hænder ikke længere afspilles,
læber ikke suk.

Når resurgí af ingenting
mine øjne sled,
ser man på farven af sjælen,
mine tårer er over
og jeg ikke allerede lidt for ingenting.

Hvornår blev stilheden
rotation af et univers
pralede i suk
at du placerer drømme.


Antonia Valle





CHINO


127 雕像

当我成为了一座雕像
风拂我的脸,
我的手不再演奏,
不是叹息的嘴唇。

当 resurgí 的地方
我的眼睛坏了,
看着灵魂的颜色
我的眼泪是结束
和我不已经遭受了什么。

沉默是什么时候
旋转的宇宙
夸耀的叹息
您要放置的梦想。


安东妮亚谷



JAPONÉS




127 像

像をなったとき
私の顔を起毛風
私の手をプレイは、もはや
唇はため息。

ときにどこの resurgí
私の目を身に着けていた
魂の色を見てください。
私の涙は上
私はされていない何のために苦しんだ。

沈黙の頃
宇宙の回転
ため息を誇った
その夢を置いています。


アントニア ・ バレー





FINLANDÉS




127 PATSAS

Kun minusta tuli patsas
harjattu kasvoni, tuuli
käteni ei enää ollut
huulet ei huokaus.

Kun resurgí ei mitään
silmäni kuluivat
sielu, väristä
kyyneleeni ovat yli
ja olen jo kärsinyt turhaan.

Kun oli hiljaisuus
maailmankaikkeuden kierto
kehui huokaa
Olet asentamassa unia.


Antonia Valle






POLACO




127 STATUA

Kiedy stałem się posąg
wiatr szczotkowane mojej twarzy,
moje ręce nie grał,
usta nie wzdychać.

Gdy resurgí nigdzie nie ma
moje oczy nosili,
patrząc na kolor duszy,
łzy są na
i juz nie cierpiał za nic.

Kiedy była cisza
obrót wszechświata
chwalił się w Westchnień
że jesteś umieszczenie marzenia.


Antonia Valle







PORTUGUÉS


ESTÁTUA DE 127

Quando me tornei uma estátua
o vento escovado meu rosto,
minhas mãos já não jogaram,
lábios nem suspiro.

Quando resurgí do nada
meus olhos se desgastou,
olhando a cor da alma,
Acabaram-se as minhas lágrimas
e já não sofri por nada.

Quando foi o silêncio
a rotação de um universo
vangloriou-se em suspiros
que você está colocando os sonhos.


Antonia Valle


GRIEGO




127 ΆΓΑΛΜΑ

Όταν έγινα ένα άγαλμα
ο αέρας που βουρτσίζεται πρόσωπό μου,
τα χέρια μου δεν έπαιξε,
τα χείλη δεν αναστεναγμό.

Όταν resurgí του πουθενά
έφθειραν τα μάτια μου,
Κοιτάζοντας το χρώμα της ψυχής,
δάκρυά μου είναι πάνω από
και δεν είναι ήδη υπέφερα για τίποτα.

Πότε ήταν η σιωπή
η περιστροφή ενός σύμπαντος
καυχήθηκε σε αναστενάζει
ότι τοποθετείτε τα όνειρα.


Κοιλάδα ΑΝΤΩΝΙΑ


HEBREO



פסל 127

כאשר נהייתי פסל
הרוח מוברש את הפנים שלי
הידיים שלי כבר לא שיחק,
השפתיים לא אנחה.

כאשר resurgí של שום מקום
העיניים שלי לבש
מסתכלים על הצבע של הנשמה,
הדמעות שלי נגמרו
כבר לא סבלתי לחינם.

מתי היתה השתיקה
הסיבוב של היקום
התפאר באנחות
כי אתה ממקם את החלומות.


עמק אנטוניה





SUECO




127 STATY

När jag blev en staty
vinden borstade mitt ansikte,
mina händer inte längre spelade,
läppar inte suck.

När resurgí av ingenstans
Mina ögon bar ut,
titta på färgen på själen,
mina tårar är över
och jag inte redan lidit för ingenting.

När var tystnaden
rotation av ett universum
skröt i suckar
att du placerar drömmar.


Antonia Valle






NORUEGO



127 STATUEN

Da jeg ble en statue
vinden børstet ansiktet mitt,
hendene ikke lenger spilte,
lepper ikke sukk.

Når resurgí av ingensteds
mine øyne gikk ut,
se på fargen på sjelen,
mine tårer er over
og jeg lidd ikke for ingenting.

Når var stillheten
rotasjon av et univers
boasted i sukker
at du plasserer drømmer.


Antonia Valle






COREANO



127 동상

때 동상 되었다
바람이 내 얼굴을 닦 았
내 손이 더 이상 연주
입술 없는 한숨입니다.

때 아무 데도 resurgí
내 눈 밖으로 입고
영혼의 색을 보고
내 눈물은
그리고 이미 아무것도 대 한 고통.

침묵은 언제 이었습니까
우주의 회전
한숨에 자랑
배치 하는 꿈.


안토니 아 밸리


CHECO


127 SOCHA

Když jsem se stal socha
vítr si mou tvář,
Moje ruce už hrál,
rty není povzdech.

Když resurgí ničeho
oči měla
Při pohledu na barvu duše,
mé slzy jsou nad
a já již není k ničemu.

Kdy to bylo mlčení
rotace vesmíru
chlubil se v vzdechů
že jste umístění sny.

Antonia Valle



ESLOVACO


127 SOCHA

Keď som sa stal socha
vietor kartáčovaný moju tvár,
moje ruky už hral,
pery nie povzdych.

Keď resurgí nikde
moje oči nosil von,
pri pohľade na farbu dušu,
moje slzy sú nad
a už nie som trpel pre nič za nič.

Keď bol ticho
otáčanie vesmíru
chválil v vzdychy
že ste umiestnenie sny.


Antonia Valle








TAILANDÉS


รูปปั้นที่ 127

เมื่อเป็นรูปปั้น
งานของฉันหน้า ลม
มือของฉันไม่เล่น
ริมฝีปากที่แยกกันไม่

เมื่อ resurgí ของที่ไหน
ตาสวม
ดูที่สีของจิตวิญญาณ
น้ำตาของฉันมีขนาดใหญ่กว่า
และฉันไม่ได้รับความเดือดร้อนเรื่อง

เมื่อถูกความเงียบหรือไม่
การหมุนของจักรวาลมี
boasted ใน sighs
ว่า คุณจะทำความฝัน


วัลเลย์ Antonia



TURCO


127 HEYKELİ

Ne zaman bir heykel oldu
Rüzgar yüzüme fırça,
Ellerim artık oynadı,
dudaklar değil iç çekme.

Ne zaman resurgí hiçbir yerde
Gözlerim dışarı giydi,
ruh renk seyir,
gözyaşlarımı geride kaldı.
ve ben zaten boşuna acı.

Sessizlik ne zamandı
bir evren döndürme
gün içinde övünen
rüyalar yerleştirerek.


Antonia Valle





UCRANIANO


127 СТАТУЯ

Коли я став статуя
Вітер щіткою моє обличчя
мої руки більше не грав,
губи не зітхання.

Коли resurgí ніде
мої очі зношувалися,
дивлячись на колір душі,
мої сльози закінчилися
і я вже не постраждав за нічого.

Коли було мовчання
обертання Всесвіту
хвалився Зітхань
що ви розміщуєте мрії.


Антонія Долина


ESLOVENO


127 KIP

Ko sem postal kip
veter brušena moj obraz,
moje roke, ne bo več igral,
ustnice ne vzdih.

Ko resurgí od nikoder
moje oči nosila ven,
po barvi duše,
moje solze so nad
in ne že utrpela škodo za nič.

Ko je bil molk
vrtenje Universe
hvalila v vzdihi
da so dajanje sanje.


Antonia Valley



VIETNAMITA




127 STATUE

Khi tôi đã trở thành một bức tượng
Gió chải khuôn mặt của tôi,
bàn tay của tôi không còn chơi,
môi không thở dài.

Khi resurgí hư không
mắt tôi mặc ra,
nhìn vào màu sắc của các linh hồn,
nước mắt của tôi là trên
và tôi chưa bị vô ích.

Khi là sự im lặng
sự quay của một vũ trụ
tự hào trong than thở
rằng bạn đang đặt những giấc mơ.


Antonia Valle






RUMANO


127 STATUIA

Când am devenit o statuie
vântul periat fata mea,
mainile mele nu mai jucat,
buzele nu oftat.

Atunci când resurgí de nicaieri
ochii mei purtau
privind la culoarea sufletului,
lacrimile mele sunt peste
şi am suferit deja pentru nimic.

Când a fost tăcere
rotaţie a unui univers
lăudat în suspine
că sunteţi plasarea visele.


Antonia Valle



LETÓN



127 STATUJA

Kad es kļuvu statuja
vējš, kas aizskāra manu seju,
manas rokas vairs nav bijusi,
lūpas ne nopūtu.

Kad resurgí no nekurienes
manas acis dilst
Aplūkojot dvēsele, krāsu
manas asaras ir vairāk nekā
un es cieta ne jau par velti.

Kad bija klusums
Visuma rotācija
lepojās nopūšas
ka ir laist sapņi.

Antonia Valle



LITUANO


127 STATULA

Kada aš tapau statula
šepečiu mano veidą, vėjas
mano rankos jau grojo,
lūpos ne atodūsis.

Kai resurgí niekur
Mano akys nešiojo
siela, spalvos
mano ašaros yra per
ir aš ne jau patyrė nieko.

Kai buvo tyla
visatos rotacija
Poznanės – atsidūsta
kad esate pateikimo svajones.


Antonia Valle




BÚLGARO


127 СТАТУЯ

Когато става статуя
Вятърът четка лицето ми,
ръцете ми вече не играе,
устните не въздишка.

Когато resurgí на нищото
очите ми съсипа,
погледнете цвета на душата,
сълзите ми са над
и аз все още не са страдали за нищо.

Когато е мълчанието
въртенето на Вселената
boasted в въздишки
че вие поставяте мечти.


Антония долина





 HINDI


127 प्रतिमा

जब मैं एक प्रतिमा बने
पवन मेरा चेहरा धकेल दिया,
मेरे हाथ अब नहीं खेला,
होंठ नहीं आहें।

जब कहीं के resurgí
मेरी आँखें पहनी थी,
आत्मा के रंग पर देख रहे हैं,
मेरे आँसू से अधिक कर रहे हैं
और मैं पहले से ही नहीं कुछ नहीं के लिए नुकसान उठाना पड़ा।

जब मौन था
एक ब्रह्मांड के रोटेशन
आह में दावा
सपने कि तुम दे रहे हैं।


Antonia घाटी




 INDONESIO





PATUNG 127

Ketika saya menjadi patung
angin menggosok wajah saya,
tangan saya tidak lagi dimainkan,
bibir tidak napas.

Ketika resurgí berantah
mataku mengenakan keluar,
melihat warna jiwa,
air mata saya yang di atas
dan aku belum menderita untuk apa-apa.

Ketika adalah keheningan
rotasi dari alam semesta
membanggakan sighs
bahwa Anda menempatkan mimpi.

Antonia Valle
  

No hay comentarios:

Publicar un comentario